Om oss

Om oss

Jag som är innehavare av kennelnamnet Paratime’s (sedan 1991) heter Mari Lundborg-Sjöstedt och jag bor med min man Olle utanför Lövånger som är beläget i det natursköna Västerbotten. Hit upp flyttade vi år 1990, eftersom jag totalt förälskade mig i detta landskap. Min man, har sina rötter här och vi äger en stuga ute på Sveriges östligaste udde; Bjuröklubb.

 

Vi bodde tidigare i Uppsala, där jag hamnade som förskollärarstudent 1982, träffade min man och stannade där i 8 år. Jag är uppväxt på Lidingö, men trivs så bra med mitt liv här i de nordligare breddgraderna så här blir vi nog kvar…

 

Olle han har verkligen fått hundarna på köpet. Han har dock sitt stora musikintresse, och nu när våra älskade barn blivit vuxna har han fixat ett alldeles eget musikrum. Det är som att komma in i en annan verklighet när man öppnar dörren och kliver in där och slår sig ner i hans soffa…

 

Min familj

 

Vi har 3 barn, Linnéa, Alexander, Klara och 2 fosterbarn Siri och Timja, men de har flugit ut ur boet nu.

 

Min förhoppning är att Klara snart ska ta steget och bli delägare i kenneln. Hon har två av tikarna boende hos sig. Det är Plutty, som redan vid väldigt låg ålder utsåg Klara till hennes alldeles egna människa att följa i vått och torrt, och vår alldeles bedårande prinsessa och numera värdiga veteran Kelly som bor med henne.

 

Linnéa som är vår äldsta dotter, och sammanboende med Micke, i en av våra grannbyar, med våra högt älskade barnbarn Hugo och Ruben väntar nu en Berner Sennenvalp som kommer att efterträda Wilmer, deras tidigare gårdvar av samma ras.

 

 

Alexander som bor i Norrköping längtar efter en egen hund, men det är inte riktigt läge för det ännu.

 

Till min innersta krets räknar jag en av mina bästa vänner Desirée Granström Lind, min följeslagare och kompanjon i vått och torrt.

 

Desirée, Linnéa och jag är också utbildade ringsekreterare och vi kuskar runt tillsammans och jobbar och ställer ut våra hundar. Att jobba som ringsekreterare är nästan det roligaste jag vet, det berikar mitt liv så mycket! Man träffar en massa underbara människor och det är så spännande och lärorikt att få jobba med alla våra kunniga domare, både svenska och utländska.

 

Min hundhistoria

 

Jag är nog född hundälskare… redan som 3-åring började jag tjata om en egen hund, men jag fick vänta ända tills jag var 14 år gammal innan drömmen gick i uppfyllelse. Jag tog helt enkelt saken i egna händer och ringde en uppfödare och tingade en Flatcoated retrievervalp, en underbar tik som kallades för Saya. Det fick bära eller brista då min bror har astma och vi inte visste om han skulle klara av att ha en hund i huset. Jag hade bestämt att nu kunde jag inte vänta längre och jag hade som plan B att flytta med min hund till mina morföräldrar om det inte skulle fungera. Men det gick vägen och 2 år senare köpte jag en flatkille, Linus, och på den vägen är det…

 

Jag har även, under några år, haft Släthåriga Foxterrier. De var framgångsrika på utställning, men tyvärr var det inte riktigt min typ av hundar, så de blev omplacerade till förmån för mina Welsh Springer Spaniels. Den allra första i raden av WSS köpte jag 1989 av Annica Högström, då ensam innehavare av kennel Don’s. Hon är en fantastisk människa med en fingertoppskänsla för hundavel, numera har hon kenneln tillsammans med Karin Brostam-Berglund och Lena Rösiö. Dessa är mina främsta förebilder inom denna underbara ras, som jag efter ett par års uppehåll numera åter har i min ägo.

 

 

Den första Cavalier King Charles Spaniel som flyttade in hos oss var Basco, född 2002. Cavalieren som egentligen inte alls var min typ av hund… Men

 

efter ett antal års påtryckningar av Fru Evamir- Eva Grahn- så trillade jag dit ändå! Jag har fått ändra min inställning och är numera djupt förälskad och berörd av dessa små älskvärda modiga hundar.

 

Eva är en underbar vän och hon har gedigna kunskaper om rasen, särskilt när det gäller Cavalierers hälsa. Jag har förmånen att ha hennes hundar som grund för min uppfödning och försöker följa hennes fotspår där jag fokuserar på hälsan och kombinerar det med mina utställningsideal. Det är en utmaning, men det känns så oerhört viktigt att försöka göra sitt allra bästa för att mina valpköpare ska få så friska och sunda hundar som möjligt med en fin mentalitet som ska vara en självklarhet på rasen.

 

Jag föder upp dessa båda raser, Welsh och Cavalier i relativt sparsam omfattning, det blir väl i snitt ca 0-2 kullar/år.

 

Jag tycker det är väldigt roligt att ställa ut mina hundar, och har haft förmånen att få köpa och äga underbart fina hundar som gått strålande bra på utställningar. Jag tycker också väldigt mycket om lydnadsträning och bruks. Jag är utbildad instruktör inom SBK och har hållit ett stort antal valp- och allmänlydnadskurser. De senaste åren åt flera studieförbund.