Welsh Springer Spaniel

Welsh Springer Spaniel


Standard för Welsh Springer Spaniel


Ursprungsland/hemland: Storbritannien


Användningsområde:  Stötande och apporterande fågelhund


FCI-Klassifikation:  Grupp 8, sektion 2 Med arbetsprov


Bakgrund/ändamål

 Welsh springer spaniel är av mycket gammalt   

ursprung. Rödvita spaniels har funnits i Wales sedan

många hundra år. Redan på 1300-talet finns dessa

omnämnda i skrifterna. Hundarna användes

huvudsakligen till jakt och man kan konstatera att

rasen typmässigt är tämligen oförändrad. Rasen har

en förhållandevis begränsad numerär. Den

godkändes som separat ras av engelska

kennelklubben år 1902, då den också fick sitt

nuvarande namn.


Helhetsintryck 

Welsh springer spaniel är en symmetrisk, kompakt,

stark, aldrig högbent hund, byggd för uthållighet och

hårt arbete. Rörelserna är snabba och livliga med

stor energi och gott påskjut.


Uppförande/karaktär 

Welsh springer spaniel är vänlig, gladlynt och

mycket aktiv, aldrig aggressiv eller nervös.


Huvud


Skallparti: Skallen skall vara proportionerlig med lätt välvd

hjässa. Partiet under ögonen skall vara väl utmejslat.


Stop: Stopet skall vara tydligt markerat.


Nostryffe:l Näsborrarna skall vara väl utvecklade och nostryffelns färg kan variera från köttfärgad till

mörk.


Nosparti: Nospartiet skall vara medellångt, rakt och tämligen kantigt.


Käkar/Tänder: Käkarna skall vara starka med regelbundet och komplett saxbett.


Ögon: Ögonen skall vara medelstora och hasselnötsbruna eller mörka. De får varken vara utstående eller

insjunkna. Bindhinnan får inte synas.


Öron: Öronen skall vara måttligt lågt ansatta och hänga tätt intill kinderna. De skall vara relativt små, smalna

gradvis mot spetsen och till formen i viss mån likna ett vinlöv.


Hals: Halsen skall vara lång och muskulös utan överflödigt halsskinn och mjukt övergå i det sluttande skulderpartiet.


Kropp 


Kroppen får inte vara för lång. Den skall vara stark och muskulös. Kroppslängden skall stå i proportion till benens längd.


Ländparti: Ländpartiet skall vara muskulöst. Det skall vara lätt välvt och smidigt övergå i bakpartiet.


Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup och ha väl välvda revben.


Svans


Svansen har traditionellt kuperats.


Kuperad svans: Svansen skall vara väl ansatt och bäras lågt. Den får aldrig bäras över rygglinjen.

Svansrörelserna skall vara livliga.


Okuperad svans: Svansen skall vara väl ansatt och bäras lågt. Den får aldrig bäras över rygglinjen.

Svansrörelserna skall vara livliga. Svansen skall ha fana. Svansen skall vara i balans med hunden i övrigt.

SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE! 


Extremiteter


Framställ: Frambenen skall vara medellånga, raka och ha god benstomme.


Framtassar: Framtassarna skall vara runda med tjocka trampdynor. De skall vara fasta och kattlika, inte stora eller spretiga.


Bakställ: Bakstället skall vara starkt och muskulöst, brett och välutvecklat. Benen skall ha god benstomme


Knäled: Knälederna skall vara måttligt vinklade, varken inåt - eller utåtvridna.


Underben: Underbenen skall vara breda.


Has: Hasorna skall vara lågt ansatta.


Baktassar: Baktassar, se framtassar.


Rörelser: Rörelserna skall vara jämna, kraftfulla och vägvinnande med bra påskjut från bakbenen.


Päls


Pälsstruktur: Pälsen skall vara rak eller slät, silkeslen och tät, aldrig  sträv eller vågig. En lockig päls är absolut inte önskvärd. På frambenen liksom på bakbenen ovanför hasen skalldet finnas måttliga behäng, öron och svans skall ha lätta behäng.


Färg: Endast djupt röd och vit.


Storlek/vikt


Mankhöjd: Hanhund ca 48 cm,  Tik ca 46 cm


Fel 


Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.


Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.


Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt

utvecklade och normalt belägna i pungen.